Publicerad 2006-01-18 02:30

Tavlan som glömdes bort

I åratal har den stora målningen av Algot Johansson stått undanskymd i ett förråd. Den målades av en av tidens stora porträttmålare, Kristian Krekovic, som porträtterat storheter som drottning Elizabeth II, Mahatma Gandhi och Gustav V.

KONST. Men alltså också Borås konfektionskung Algot i frack och ordnar.

Historien om hur en jättemålning av konfektionsimperiet Algots grundare totalt glömts bort, är i sanning en smula märklig.

I flera år har den stått i ett förråd på Textilmuseet, utan att någon egentligen tänkt så mycket på den. Att den tidigare fört en äventyrlig tillvaro vittnar en ful reva i duken om.

Idag, när sloganen "Säg Algots-det räcker" är ett minne blott, är det få som bryr sig om textilkungens osannolika framgångssaga. De som gör det, alltså Textilmuseet, har redan stora portätt både av Algot och hans fru. Så har Kristian Krekovics monumentala målning av Algot blivit bortglömd.

Hade det inte varit för att lundaforskaren Jozo Babic kontaktat Sture Magnusson i Viared hade den varit det än.

Var tvungen att stå
Jozo Babic är nämligen på jakt efter målningar av Kristian Krekovic och har fått veta att denne 1950 var i Borås och porträtterade Algot Johansson.

- Han var i Stockholm där han målade av Gustav V, säger Sture Magnusson.

Han målade inte bara kungen. Drottningens omstridde livläkare, Axel Munthe, och ambassadör Åke Lindahl var andra svenskar han porträtterade.

- På något sätt måste Algot ha fått kontakt med honom, säger Sture Magnusson.

Som tidigare anställd på just Algots minns Sture Magnusson hur Algot klagade på att han fick stå medan porträttet målades eftersom konstnären ville ha det så.

Men att det handlade om en berömd konstnär som målat av såväl drottning Elizabeth II, spanska kungafamiljen som Mahatma Gandhi och drottning Helena av Rumänien har han inte vetat förrän nu.

Att han kostade multum att anlita lär säkert inte ha bekymrat Algot vid denna tid, även om han var känd för att aldrig slänga ut pengar i onödan.

Hängde i styrelserummet
På det stora porträttet står Algot klädd i frack med kungliga Vasaorden samt den finska orden Vita rosen på bröstet.

Han ser ganska nöjd ut och vid denna tid hade Algot all anledning att vara det, fattigpojken från Roasjö hade blivit en av Borås verkligt stora industriledare.

- Jag minns att porträttet hängde i styrelserummet bakom ordförandestolen där Algot satt på mötena, säger Sture Magnusson.

Den mäktige blickade ut över den församlade styrelsen i så att säga dubbel upplaga.

Vad som sedan hände med målningen vet man inte på Tekomuseet.

Vid Algots nedläggning försvann målningen ur styrelserummet när Proteko tog över, och enligt uppgift hamnade den av okänd anledning i det nuvarande Pulsen-huset.

Har redan ett
När Wigar Bartholdson tog över och restaurerade byggnaden kom målningen till Textilmuseet.

- Vi vet inte riktigt vad vi skall göra med den, vi har ju redan ett porträtt på Algot, säger Göran Anderson, intendent på Textilmuseet.

Frågan är också vems målningen egentligen är.
- Den finns inte i museets inventarieförteckning och frågan är om vi över huvud taget ens kan få den, säger Göran Anderson.

Det kan vara så att målningen, som sitter i en gigantisk guldram, fortfarande tillhör familjen, det vill säga Algot Johanssons dödsbo som idag företräds av barnbarnen.

Konstnär från Tuzla
Konstnären Kristian Krekovic, som var av kroatiskt ursprung, föddes 1901 och växte upp i staden Tuzla i Bosnien.

Han studerade vid akademin i Wien och bodde sedan några år i Paris där han främst ägnade sig åt porträtt av den tidens kändisar. Han lär ha utfört över 300 porträtt.

Vid andra världskrigets utbrott flyttade han till Belgrad och byggde upp ny ateljé. Vid bombningarna av Belgrad blev denna helt förstörd och 20 års arbete gick förlorat för konstnären.

Men han fortsatte måla, bland andra alltså Algot, och var verksam till sin död 1985.

- Han lär ha målat fler boråsare, säger chefen för Textilmuseet, Rolf Danielsson.

Lennart Wiel-Hagberg
lennart.wiel-hagberg@bt.se
033-7000702